Följ våra 19 elever i kursen Skrivande under våren när de bloggar om sånt som betyder, sånt som är viktigt, sånt som de funderar, reflekterar och ... över.
Vi ses!
Hejsan igen!
Oj, jag har visst varit väldigt oaktiv i bloggandet… Bättring! Men nu har jag äntligen tagit mig tid att komma ihåg att skriva lite.
Sportlov! Hur underbart är inte det? Jag har haft långa, underbara sovmornar och det är en så otroligt skön känsla att vakna upp en måndagsmorgon och slippa stressa med att hinna göra sig i ordning för att hinna med bussen. Man blir nästan lite väl förslappad bara av en veckas lov, haha.
Nåväl, visst har det hänt grejer. Jag får nog berätta om det istället för idag, dagen har varit så slappt… Var på möte med medlemmarna av Yousei-kai i fredags till exempel. Vi är en grupp ungdomar som anordnar ett litet konvent för japansk subkultur här i Kalmar, kallat FairyCon. (Jag varnade er att något Japan-relaterat skulle dyka upp!) Det är mycket att planera, så mötena blir långa och man försöker hålla sig så allvarlig och produktiv man bara kan. Intresset för detta är nog ganska ovanligt, men existerar gör det. Jag har besökt Sveriges största japanska konvent, UppCon, i Uppsala, och det drar till sig över 3000 besökare varje år!
Vi började planera konventet när jag nyss hade börjat på gymnasiet och har redan haft det en gång 2011 i lokalerna här på CIS. Nu satsar vi på att blir lite större och kommer hålla till i John Bauer-skolans lokaler. Förhoppningsvis kommer det växa så att fler intresserade dyker upp. Jag håller tummarna!
//Karin Sköld
Hejsan läsare!
Det är jag som tagit över bloggen efter föregående bloggare, så nu får ni stå ut med mig i ett par dagar. Jag har aldrig bloggat förut men har alltid velat pröva, så detta ska nog bli riktigt kul. Ska jag börja med att introducera mig själv? Mitt namn är Karin Sköld, jag är en pigg tjej som går i klass SP2B0 här på CIS. Nu lät det där nästan som en tarvligt skriven kontaktannons, men ni får stå ut med min ovana att skriva om mig själv.
Får övrigt kan jag berätta att jag hyser ett mycket stort och nördigt intresse för allt som har med den japanska kulturen att göra. Var beredd på att det kan dyka upp en del prat om detta i ett framtida inlägg.
Men detta är inte vad jag har gjort idag. Idag stack jag tidigt ifrån skolan för att åka hela den långa bussresan från Kalmar till Oskarshamns tandreglering och få min undre tandställning ditsatt. Så nu sitter jag här med tandställning i både övre och undre käken, och det är hur krångligt som helst att bita ihop nu när en massa konstiga prylar är i vägen. Jag fick dra ut fyra tänder ett par månader tidigare, och det är många som frågar mig om det var läskigt eller om det gjorde ont. Jag tyckte inte det var så farligt. Det värsta, om jag skulle välja något, är faktiskt den lilla sprutan man får först, men det kan ju vara för att jag lider av lite sprutskräck som gör att jag fruktar den mest.
Tänk att vi är så rädda för att gå till tandläkaren. Tandläkarskräck, det har nästan alla i min omgivning. Jag antar att det är för att man inte har en aning om hur det ser ut när tandläkaren är och gräver i munnen med en massa konstiga instrument som gör att man får lite panik. Det handlar nog mycket om att man vill ha koll på situationen. Det är lite obehagligt att låta någon annan fixa något på en själv på det viset.
Jag ser i alla fall mycket fram emot resultatet min tandställning ska ha givit mig om lite mer än ett år. Hoppas att jag får ett riktigt reklamleende!
//Karin Sköld
Så nu är det tisdag och jag har bestämt mig för att dela med mig av mitt favoritrecept. Det är inget jag gör bara så där utan om jag har ett riktigt chokladbegär eller om släkten kommer över så brukar dessa kakor gå hem. Så vad talar jag om för slags kaka, kanske någon tänker kladdkaka men icke jag älskar dessa brownies mer än någon kladdkaka jag smakat.
Ingredienser:
375g choklad, gärna mörk och av bra kvalitet
375g smör
1 msk vaniljextrakt (kan bytas ut mot vaniljsocker)
6st ägg
4dl socker
1tsk salt
4dl vetemjöl
200g hackade valnötter
Gör så här:
Sätt ugnen till 175C. (EJ VARMLUFT)
Placera en form med bakplåtspapper.
Smält samman smör och choklad i en kastrull, glöm inte att röra runt.
Vispa ägg, socker och vaniljextrakt i en stor bunke.
Mät upp mjöl och salt i en annan bunke och blanda ihop dessa.
Vispa i den avsvalnade chokladblandningen i äggblandningen och därefter mjöl och saltet.
Rör i de hackade nötterna och häll ner smeten i plåten och grädda sedan i cirka 25 minuter.
Detta är brownies som kommer att bli kladdiga om de får förvaras i kylskåpskyla. Detta var ett recept som jag såg när jag tittade på något matlagningsprogram men jag har ändrat om då det behövdes något knaprigt och inte allt för sött i sig vilket är varför det finns valnötter i browniesarna. Jag hoppas att ni provar detta receptet då det är ett jag verkligen avgudar.
Imorgon kommer det en ny bloggare som jag önskar lycka till.
//Stephanie Andersson (Jag skrev även det förra inlägget men glömde att skriva under med mitt namn)
Söndag, detta är nog den bästa söndagen jag har haft på länge då jag inte kommer behöva ta något tåg intill Kalmar imorgon då jag har arbete på valfri plats. Istället kommer jag att sitta inomhus och skriva på mitt tal.
Att läsa gör jag gärna medans jag pendlar till skolan, att läsa medans jag åker tåget får det att kännas som om det tar mindre tid. Därför har jag idag tänkt skriva lite kort om en av de böcker jag mycket nyligen plockade upp i bokhandeln.
Boken jag köpte heter ”Switched” (första delen i Trylle serien) och den är skriven av den amerikanska författaren Amanda Hocking. Boken var utgiven först 2012 då hon själv gav ut boken och ny har hon sålt över en miljon böcker.
Boken handlar om Wendy Everly som får reda på att hon är ett Trylle (ett troll) och hon blir tagen till sin biologiska mor och får reda på att hon är en prinsessa. Under tiden som hon är där lär hon sig seder och etikett av Finn.
Hon faller för Finn något som är helt otänkbart då han är en tracker och det går inte att en blivande drottning är tillsammans med en sådan. Det är inte bara romansen som är problemet en annan Trylle klan försöker tillfånga ta Wendy för hennes krafters skull.
Vad tycker då jag om boken? Det som drog mig till boken var att den verkade konstig och det var den. Nummer ett; hennes ”mamma” försökte döda henne när hon var sex år. Nummer två; platsen som Trylle bor på heter Förening, detta är inte en översättning det står på fullt allvar Förening i boken. Tillslut nummer tre; ordet mänsklig är med i boken och detta är inte heller en översättning. Mänsklig är det barnet som Trylle byter ut sitt barn med och man förkortar mänsklig till mänks. Hur förkortningen blev mänks och inte mänsk skulle jag gärna vela veta och varför det förkortades från början.
Boken tycker jag var okej inte jättebra och inte urkass. Jag ångrar inte att jag köpte den men samtidigt tror jag inte att jag kommer att köpa nästa bok i serien. Omslaget var mycket vackert och Wendy var en något underhållande karaktär.
Av mig får boken 2,3 stjärnor av 5.
Hej!
Det är åter igen en ny vecka vilket betyder en ny bloggare. Denna vecka kommer ni få ta del av lite smått och gott. Jag kommer bland annat att lägga upp ett av mina favoritrecept och kanske andra konstiga saker jag får för mig att nämna under veckan.
Så vem är jag? Det är något jag fortfarande funderar på. Det jag vet är att mitt namn är Stephanie och jag hoppas att vi får en underhållande vecka här på bloggen.
//Steph
Så då var ännu en vecka till ända och jag kommer inte längre kunna dela mina små tankar med er, men jag hoppas att ni tycker att det varit roligt den korta tiden det varade. Så förhoppningsvis kommer ni att tycka om dem som kommer efter mig. Nu tänker jag lämna över och försvinna in i dubbelavsnittet av nya säsongen av Project Runway och hoppas att de gör helt fantastiska kläder. Som man bara kommer att vilja kasta sig över och aldrig släppa taget om!
Linnea Hallberg
Efter som jag redan har berättat för er hur mycket jag tycker om allt som har med film att göra tänkte jag att det skulle vara bra att nämna den glamorösaste och mest fantastiska filmgalan på året, Oscarsgalan!
En gång per år får man mitt i natten sätta sig bänkad framför TV:n och följa allting som händer direkt från Kodak Theatre i Los Angeles. För den som vill offra så mycket som möjligt av sin sömn (jag är en av dem) så kan man redan efter midnatt sätta sig och titta på röda mattan gång och en massa försnack. Sedan är allting slut runt klockan 6 på morgonen precis i tid för att göra sig i ordning och sätta sig på bussen till skolan. För såklart ligger galan i slutet av februari på söndags natten innan skolan börjar igen efter sportlovet, bara för att man ska vara så utvilad som möjligt på måndagsmorgonen…
Det enda som är aningen negativt med det hela är att jag bor i Sverige, vilket betyder att nästan ingen av filmerna som är nominerade riktigt har hunnit hit än eller så har de precis haft premiär. Så det är lite synd, fast om man tittar på tillräckligt med trailers och läser på lite så brukar det gå bra ändå. Jag själv hade gärna hunnit se filmer så som Michel Hazanavicius the Artist eller Stephen Daldrys Extremely Loud & Incredibly Close, men det kanske helt enkelt är jag som är lite för långsam och bor på fel ställe i Sverige för att ha möjligheten att hinna se dem.
Vi har även en svensk som är med och slåss om priserna i år nämligen Max von Sydow för sin roll i Extremt högt och otroligt nära, för den kan han vinna pris för bästa manliga biroll. Även den Stockholms födda Tomas Alfredson är med på ett litet hörn. Även om han själv inte är nominerad så är hans film Thinker Tailor Soldier Spy nominerad i fler kategorier, däribland Bästa manliga skådespelade och då med hjälp av Gary Oldman.
Så den 26 februari runt klockan 24 på natten mot den 27 kan ni i alla fall räkna med att jag sitter klistrad framför TV:n och håller alla tummar jag har för våra talangfulla svenskar, vilket jag hoppas att även ni kommer att göra!
Linnea Hallberg
Jag känner att jag bara måste berätta om en underbar upplevelse för er, i fredags kväll var jag och en kompis och tittade på baletten Svansjön när den spelades i Kalmarsalen. Dansarna kom från St. Petersburg Classical Ballet Theater och de var läskigt duktiga. Jag kom på mig själv med att bara sitta och le när de hoppade en meter upp i luften och gjorde piruett på piruett i en fart och perfektion som man knappt vågar drömma om.
Själva historien var ungefär den samma som Disneys version, med kärlek, hjältemord, glädje och ett lyckligt slut! Sammanfört med underbar koreografi som tillät varje dansare att visa upp sin talang. De hade även fantastiska kostymer med all den prakt och glitter som så ofta kopplas ihop med Ryssland.
Helt enkelt en föreställning som lämnar en mållös med ett leende på läpparna lång tid efter att man gått ut ur salen. Så har du funderat på att gå på något liknande men inte riktigt bestämt dig än rekommenderar jag dig verkligen att gå och förhoppningsviss blir du lika nöjd som jag blev.
Linnea Hallberg